words of a nut-case

Efter jul- och nyårshelgens, samt följande dagars hey baberiba, känns det som att det nu äntligen har stabiliserat sig igen. Läget på jobbet är under full kontroll, det sociala livet har långsamt vaknat ur sin dvala, och träningen har kommit igång på allvar.

NU känns det som ett nytt år.

Sen är det förstås en bonus att dendär vita skiten som täcker våra gator och torg börjar försvinna också. De få dagarna i Barcelona skyndade på min längta-till-våren-process, sånär som på att den blev sjuklig. Tänk att få snöra på skorna och ge sig ut på en oändlig löptur som inte måste brytas pga domnade kroppsdelar. Tänk att få packa lite fika och ge sig ut till nåt mysigt ställe och sitta på gräset i gott sällskap. Tänk att få komma till jobbet och åter igen höra "Vafan! Har du redan shorts på dig?!?"

Det går långsamt framåt, och det känns förjävla bra.

Och till råga på allt är det lönevecka nu. Läge att fira detta med en liten raj-rajkväll med gänget till helgen. Och jag tror bannemig att Texas Longhorn, följt av Rockbaren står på agendan.

Bring it on!