words of a nut-case

Ja, så var det dags igen. Ingen har väl kunnat undgå kommersens ständiga påminnelser på sistone, om att det idag är fars dag. Andra söndagen i november, då pappa skall uppmärksammas med smörgås och kaffe på sängen, en slips köpt på KappAhl, en sidenskjorta från Dressmann, en blomma från Interflora och en chokladask från ICA.

Jag betackar mig.

Jag är pappa 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Inte bara andra söndagen i november. Jag är lika mycket pappa idag som jag var igår, och som jag kommer vara imorgon. Varför uppmärksammades jag inte igår? Varför uppmärksammas jag inte imorgon? Är fars dag en central uppmärksamningsdag för fäder? Må så vara, men behövs det?

Den dagen jag "sköt skarpt", så att säga, visste jag/vi precis vad som gällde. Ska man nu då uppmärksammas med en speciell dag för det? Jag uppmärksammas inte en dag om året för mitt yrkesval. Jag kommer nog inte uppmärksammas nästa år på årsdagen av mitt bilköp. När vi bestämde att skaffa barn, skrev vi på ett osynligt avtal där vi sa att vi skulle ställa upp för våra barn 24 timmar om dygnet, året om, till vårt sista andetag.

Detta belönas med att vi varje dag får se våra barn friska, glada, trygga och välmående. Och detta, mina vänner, detta är fars och mors dag. Vi behöver inga slipsar, skjortor eller blommor. Ett spontant "Jag älskar dig pappa", och en kram, vilken dag som helst på året slår det finaste silke.

Så grattis på fars och mors dag på er - varje dag. Och ja, grattis till er/oss söner och döttrar som står ut med våra föräldrar. Det är också värt ett omnämnande.