What a wonderful world...
En klippa vid havet, varm solnedgång, lätt middag och gott sällskap. Så spenderades min kväll, och det var fanimej topp 10. Idag klaffade verkligen allt.
Jag lutade mig tillbaka på klippan och bara tittade rakt upp i luften...och det kändes stort. Det är det enda ord jag kan komma på - stort. Inte ett moln på den blåa himlen. Måsar som flög fridfullt i luften. Vattnets kluckande. Solnedgången. Den lätta brisen mot ansiktet. Ibland vill man bara trycka på pausknappen, och idag var ett sånt läge. Jag ville bara trycka på paus och låta njutandet fortsätta.
Kommentarer
Postat av: Susanne
oj vad underbart det där lät dâ! visst är Sverige rätt bra ändâ va.! (säger hon som flyr utomlands sâ fort hon kan..) men jag saknade Sverige som attans pâ midsommarafton! Hur gâr det, har du blivit med bil än?
"karisma för att fâ folk med dig" oj, det var inte illa, men vad vet du om min karisma egentligen? ;P
Trackback
