words of a nut-case

Hörde idag att en god vän till mig nåtts av tråkiga nyheter, 430 mil bort. Och plötsligt visste jag exakt vad hon gick igenom - tankar, känslor, frågetecken, rädsla, hopplöshet och snudd på desperation.

Det var trots allt inte länge sen undertecknad själv satt i samma sits, och sitter egentligen där än idag. Känslan av maktlöshet, att befinna sig på vad som känns som andra änden av jorden när man nås av en sånhär nyhet, är inget jag önskar ens min värsta fiende. Alla frågetecken, all oro och rädsla...det är ingen kul upplevelse. Och den första spontana tanken är att man självklart måste ta sig dit så fort som möjligt.

Varför? Varför då? Vad kan man tillföra? I situationer som dessa, finns det inte mycket ens direkta närvaro kan göra. Skulle det vara riktigt illa, då är det självklart att man släpper allt för händerna och sätter sig på första bästa flyg. Men vi är förnuftiga människor, någonstans djupt inne kan vi i kaoset prioritera den info vi får och fatta beslut därefter. Därför gör vi som vi gör, och väntar in rätt tillfälle som i dessa fall.

Men det tar inte bort det facto att man fortfarande känner sig som strandad på andra sidan jorden. Det är då det är viktigt att behålla rationalismen, och försöka tänka klart. Det är lugnt. Det är okej. Hade det varit illa, så hade jag inte varit här. Rationellt tänkande. Det viktigaste man kan göra, är att hålla sig informerad om läget hela tiden. Men framför allt, är det även viktigt att prata. Att inte stänga inne känslorna, tankarna, frågorna och rädslorna. I situationer som dessa, finns det inga dumma frågor. Inga ord som är för obetydliga.

Det är vad som har fått mig att klara det här dryga halvåret relativt bra. Så det är mitt tips till dig - keep it cool, keep it simple. Hör dig för och prata, och glöm inte att du har folk omkring som lyssnar. Men framför allt ska du inte glömma av att njuta av det du har nu.

Hade det varit värre, så hade du redan varit hemma.