Vafan.
Så gjorde jag det igen.
Spanade igenom alla tusentals kort på brorsans blogg, och snubblade över ett kort på farsan. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid det, kan jag erkänna. Varje gång jag ser ett kort på farsan, är det som ett hugg i magen. Kort från den tiden då han var frisk och mådde bra. Full med liv. Full i fan. Som han skulle vara.
Näe, jag kommer nog aldrig vänja mig vid det.
Spanade igenom alla tusentals kort på brorsans blogg, och snubblade över ett kort på farsan. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid det, kan jag erkänna. Varje gång jag ser ett kort på farsan, är det som ett hugg i magen. Kort från den tiden då han var frisk och mådde bra. Full med liv. Full i fan. Som han skulle vara.
Näe, jag kommer nog aldrig vänja mig vid det.
Kommentarer
Trackback
