Get a room!
Igår (julafton) pratade jag - förstås - med hela tjocka släkten på telefon. Men ett av samtalen blev lite utöver det vanliga "hej hej, god jul, vad har ni ätit, vad blev det för julklappar, osv osv osv"-snacket. Och av alla, så var det när jag pratade med mamma.
Hon berättade nämligen att hon hade skickat ett sms till pappa - som för övrigt mår bra och är ute från sjukhuset i några dagar nu - för att kolla hur läget var med honom. Till grejen hör den, att hon även för några dagar sen hade skickat ett sms till honom, men då hade inte farsan hennes mobilnummer. Självklart blev han lite förvånad och undrade vem det var som skrev. Och så fick då morsan förklara att det var hon. Hur som. Igår skickade hon som sagt ännu ett sms och kollade läget, varvid han åter igen frågade vem det var som skrev. Farsan är inte dum, och dessutom är han en notorisk skämtare...så det bäddade för allehanda sms-hyss mellan de två.
HALLÅ!
Mina föräldrar är A: frånskilda, och B: strax över 60 år gamla. Och de sms-skämtar med varandra, som om de vore ett par ungjävlar? Vafan! JAG håller på sådär, men det hör för sjutton till min generations kultur!
Dock får jag erkänna att jag skrattade mig harmynt åt det. Bara tanken på att ha morsan och farsan konverserandes med varandra är ju skoj. Att de sen gör det via sms är ännu roligare. Och att de sen håller på kivas fram och tillbaka som små ungar, det är hilariöst!
Så det blev en ganska trevlig julklapp, bara sådär.
Hon berättade nämligen att hon hade skickat ett sms till pappa - som för övrigt mår bra och är ute från sjukhuset i några dagar nu - för att kolla hur läget var med honom. Till grejen hör den, att hon även för några dagar sen hade skickat ett sms till honom, men då hade inte farsan hennes mobilnummer. Självklart blev han lite förvånad och undrade vem det var som skrev. Och så fick då morsan förklara att det var hon. Hur som. Igår skickade hon som sagt ännu ett sms och kollade läget, varvid han åter igen frågade vem det var som skrev. Farsan är inte dum, och dessutom är han en notorisk skämtare...så det bäddade för allehanda sms-hyss mellan de två.
HALLÅ!
Mina föräldrar är A: frånskilda, och B: strax över 60 år gamla. Och de sms-skämtar med varandra, som om de vore ett par ungjävlar? Vafan! JAG håller på sådär, men det hör för sjutton till min generations kultur!
Dock får jag erkänna att jag skrattade mig harmynt åt det. Bara tanken på att ha morsan och farsan konverserandes med varandra är ju skoj. Att de sen gör det via sms är ännu roligare. Och att de sen håller på kivas fram och tillbaka som små ungar, det är hilariöst!
Så det blev en ganska trevlig julklapp, bara sådär.
Kommentarer
Trackback
