words of a nut-case

Kom precis hem från att ha lämnat av storeman, denna mörka sistaoktoberkväll. Och på väg hem igen, var jag snudd på att få inte bara en, utan TVÅ jävla cyklister som kylarprydnad! Jättebra på en dåligt belyst väg, och de själva är mörkt klädda samt saknar belysning på cyklarna. Dessutom en som kom i mötande riktning, på fel sida vägen!

Hur tänker folk? Jag vet inte om det är jag som är lite nojjig sen olyckan i veckan, men what the fucking hell är det med människor? Tror de att de är odödliga? Cyklister - UTAN HJÄLM, UTAN BELYSNING, MÖRKT KLÄDDA PÅ EN MÖRK VÄG, I MOTSATT RIKTNING, är inget annat än att rulla ut röda mattan för Liemannen. I mörker, körande i nånstans mellan 40 och 60 km/h, vilket är standard på våra vägar idag, blir ett mörkt objekt väldigt VÄLDIGT osynligt, och syns inte förrän bara några meter framför en.

Vi har bara ett liv. Det finns ingen "respawn"-knapp i verkliga livet. Detta är vad vi har, och när det tar slut så tar det slut. Ingen reset, inget resa sig upp och damma av sig, ingen omstart nånstans. Och jag kan inte annat än tänka mig att en motorhuv inte är det optimala och mest bekväma sättet att gå på.

Så tänk er för, för böfvelen. En lampa kostar inte många kronor, men den gör dig ack så mycket synligare.