Bemärkelsedagar.


Det här är egentligen en fortsättning på inlägget från häromdan, där jag rantade loss angående fenomenet kring fars dag. Hur kommersen har skapat en dag, som är tänkt att tillägnas oss pappor, och som firas genom att köpa slipsar, skjortor och what not som vi kan "behöva". Ja, ni har väl läst inlägget...om inte, så gör det.

Efter en liten "diskussion" i ämnet, började jag fundera på hur många kommersiella dagar vi egentligen har. Och då stryker jag alltså jul, påsk och midsommar, som min motargumand tog upp. "Ja, varför ska man fira jul, påsk och midsommar?", det är liksom inte riktigt samma sak. Jul, påsk och midsommar har viss betydelse oavsett om man är troende eller ej. Framför allt är det dagar då man samlar sina nära och kära kring ett gott matbord och umgås. Samma sak gäller födelsedagar, då de HAR en riktig innebörd - det är trots allt dagen man såg dagens ljus, tog sitt första andetag, sög sitt första bröst osv. Klart att det måste uppmärksammas på dagen.

Men fars dag? Mors dag? Näe, jag köper inte det. Mor och far är man hela året runt, precis som jag sa i mitt tidigare inlägg. Och inte behöver vi slipsar, sjalar eller annat lull-lull på en specifik dag för att veta att vi är det? Jag ser hellre att jag uppmärksammas helt spontant istället. En kram, en puss, en teckning ritad på dagis/fritids...DET är riktig kärlek. Inte när almanackan säger att det är dags.

Samma sak gäller en annan stor komersiell dag - alla hjärtans dag. Näst efter jul, måste det vara en av de dagarna då det spenderas mest pengar på året. Och varför? För att alla respektive köper något fint till sin käresta. Humbug! Åter igen - jag uppvaktar min flickvän när jag vill och hur ofta jag vill, och blir hellre spontant uppvaktad vilken dag som helst. Inte den fjortonde februari.

Jag firar gärna jul, påsk och midsommar. Sätter mig kring matbordet med mina nära och kära, alla samlade för en av de få gångerna alla kan träffas tillsammans. Så det tänker jag inte säga ett ord om. Men fars dag, mors dag, namnsdagar och alla hjärtans dag...to hell with it.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0