words of a nut-case

Nu kommer jag att skriva ett inlägg, som jag kan komma att få ganska ordentligt med skit för. Men jag tar den risken. Jag tar den risken, helt enkelt för att jag är upp till nötterna på ett visst beteende som jag kommer att beskriva här nedan.

I media har vi i dagarna kunnat följa det återuppväckta intresset för en ung kille, som omkom i en MC-olycka för ett tag sedan. Olyckor händer ofta, och i vanliga fall brukar folk rycka på axlarna och gå vidare med sina liv. Folk är helt enkelt för avtrubbade, oengagerade och empatilösa idag, att dylika händelser är gammal skåpmat för dem.

Men inte i detta fall.

Om vi läser medias vinkling av det inträffade, handlar detta fall om en ung kille som jagades och hetsades av polisen, så tillvida att han till slut körde in i en bom och tvärdog. Hans flickvän, som satt bak på MC'n skadades men överlevde olyckan. Förundersökningen mot poliserna lades snart ner, och polisen menar på att inget fel har begåtts.

Detta har fått media att gno sina händer och dra sitt bredaste onda leende, i en chans att smutskasta denna kår som ständigt får motta skit och vakande ögon som synar minsta lilla drag. En enskild polisman kan knappt fisa i firmabilen, utan att media ska nosa i det. Yeah, jag skrev så medvetet.

Så som sagt - media, börjar med kvällspressen (även känd som skvallerpressen på sina håll) började redan för ett tag sen att skriva om denna händelse. Och nu har även TV börjat göra en sak av det, senast med programmet Kalla fakta, som ska göra ett reportage om detta. Ja, då vet vi ju vart det här barkar...

Polisen hetsade en ung kille på sin MC, de jagade honom på Stockholms vägar och slutligen fick de honom till att tappa kontrollen och krocka så illa att han dog. Jävla polisen. De dödade honom. TV visar bilder på en väldigt upprörd mamma, som visar de allra gulligaste bilderna på sin pojk. Jävla polisen.

Vad varken tidningarna inte lägger vikt på, är att hela jakten började då denne unge man blåste förbi en stillastående civil polisbil i en hastighet som var över dubbla den tillåtna. De missar även att betona att motorcyklisten upprepat brutit mot ett flertal regler och lagar under jakten. Vad TV har undgått att belysa, är hur jakten pågick i närmaren en timme, där den flyende unge mannen hade gott om tillfällen för att stanna och krypa till korset för sin lagöverträdelse. Inte heller nämner de något för hans totala brist på omtanke för sin passagerare och flickvän, som hängde fast medan han kryssade fram bland bilar i över 200 km/h. Vad Lennart Ekdahl säkert inte är intresserad av, är hur den unge motorcyklisten vänt sig om och provokativt pekat finger åt poliserna innan han dragit gasen i botten, väl medveten om att polisen ville få stopp på honom. Och Ekdahl lär väl inte heller lägga många ord på att prata om hur den här killen hade kört ifrån polisen så pass att de inte längre hade synlig kontakt med varandra när olyckan skedde.

Bottom line - ja, det var ett människoliv som släcktes, och det är aldrig rättfärdigat. Men däremot blir jag fullkomligt rasande på att fokus läggs på fel personer. Allt och alla vill försöka lägga skulden på polisen, istället för att se till vad motorcyklisten gjorde.

Han gjorde ett aktivt val, han körde alldeles för fort redan innan jakten började. Så innan han ens visste att polisen fanns i området, hade han bestämt sig för att köra gasen i botten i en vansinneskörning med passagerare.

Han gjorde ytterligare ett aktivt val, när han vägrade stanna för polisens stoppsignaler. Vet man med sig att man har gjort fel, och polisen ligger bakom en med blåljus och sirener, då är meningen den att man ska stanna. Om man istället gasar på i nästan en timmes tid, kryssar mellan trafik och dessutom tar sig tid för att vända sig om och peka ett stort FUCK YOU till den blåblinkande bilen bakom en, då har man gjort klart för att man vet vad man håller på med och har ingen intention att sluta upp med det.

Han visade som sagt ingen som helst hänsyn för passageraren han hade med sig, se bara vad som hände, men även hänsyn för övriga trafikanter var som bortblåst. Att sicksacka mellan bilar i hög hastighet, att köra vilt och omdömeslöst i stadstrafik, att köra mot rött och blåsa förbi övergångsställen, är alla tecken på att han inte brytt sig en sekund om att han kunnat orsaka andra personer skada. Notera då att han körde vilt redan  i n n a n  polisjakten påbörjades.

Så var har vi den här stackars oskyldiga söta pojken, som mamman håller upp ett foto på? Är det verkligen samma pojke som lagt allt vad respekt, hänsyn och säkerhetstänkande åt sidan, körandes som en galning på en hundra kilo tung testosterondriven projektil? Var tog pojken på fotona vägen? Någonstans verkar ändå den här stackars pojken ha varit medveten om vad han gjorde, och vilka risker han tog.

Vänd nu på steken. Vilken vettig polisman som helst hade tagit upp jakten på en motorcykel som blåser förbi en i tvåhundra kilometer i timmen. Självklart. Och självklart kan man när som helst bestämma att avbryta jakten. Säg nu då att motorcyklisten kommer undan, och får fortsätta sin galna färd utan lagens tjänare efter sig. På ett övergångsställe är en mamma på väg över vägen med sin barnvagn och hinner inte reagera för motorcykeln som kommer i en hastighet av över 50 meter per sekund. Pang. Barnvagnen flyger all världens väg, och det lilla barnet däri slås ihjäl innan det ens har hunnit slå i marken 150 meter bort.

Hur tror ni att det skulle låta då? Skulle folkus läggas på den galna motorcyklisten, eller skulle tidningarna kasta stenar efter polisen som "inte brydde sig om" att stoppa honom? Skulle folket skandera efter krav på dödsstraff för den unge mannen på MC'n, eller skulle Lennart Ekdahl göra ett reportage om "polisens likgiltighet"? Äh, vi vet alla precis hur det skulle se ut. Polisen skulle få bära hundhuvudet även då.

Och det är just detta som jag nu sitter och suckar åt. Tusentals män och kvinnor går ifrån sitt hem varje dag, utan att vara helt säkra på att de kommer hem igen. Mammor och pappor pussar sina barn hejdå, med risk för att vara det sista ömhetsbevis de visar. Tusentals killar och tjejer klär på sig säkerhetsväst under sina arbetskläder, för att ha en relativ chans att klara eventuella potentiellt livsfarliga situationer de stöter på under arbetspasset. De får ta emot slag, sparkar, nacksvingar, vapenvåld, spottloskor, kroppsvätskor, risk för smitta och ständiga hot, allt för att människor ska känna sig trygga och säkra i sina hem och i sitt fria samhälle.

Det finns folk där ute som inte kan eller vill skilja på vad som är rätt eller fel, vad som är ditt eller mitt, och det är då Svea rikes poliskår rycker in och gör allt vad de kan för att ställa ordningen tillrätta. Men istället väljer man att peka med fingret åt dessa som dagligen sätter sina liv på spel för folket, och säga att de gör fel.

Vet ni vad? Ring brandkåren nästa gång ni får inbrott. Eller He-Man. Eller Ghostbusters.

Jag skäms.